min bror och lykke under gårdagens träning :)

helt slut. skulle springa med bror i skogen, men orkade inte springa i hans takt, så jag gick tillbaka och mötte lykke. När jag gått en stund med henne bestämde jag mig för att ta en kort omväg in i skogen brevid. Ååh vad mysigt det var. Fram tills jag kom till en våtmark. "men man kan säkert gå runt dom den" tänkte jag och traskade vidare på den lilla lilla stigen jag hittade. Tro fan att jag hamnar mitt bland diken och ris. Mina ben blev aldeles uppskrapade, jag frös och ville hem.
Till slut hittar jag till "parkeringen" där lykke sitter på en stock och röker. Vi gnäller en stund på det fittiga vädret innan vi sätter oss i bilen och inväntar staffan som inte dyker upp förrän en halvtimma senare. Men äntligen skulle jag få komma hem! ..trodde jag ja. Lättlurad är vad jag är. Staffan körde till stortorget där vi fick sitta en stund och prata lägenhetsköp och sommarjobb, sen om någon hade leg och pengar så att de kan köpa snus. Ingen hade varken det ena eller andra, så vi åkte faktiskt äntligen hem. Nu är jag död. Har pluggat. Ska sova! Puss<3