Dag 11 – Mina syskon

Från vänster till höger:
Stefan Sara Ewa Bo Lykke Staffan

Hela familjen samlad :)
Stefan är tillsammans med min syster Sara, Lykke med min bror Staffan.

Sara har alltid varit den typiska storasystern som hamnade mellan mig och Staffan, som en slags mur i bilen. Och under alla bilresor bråkade jag och Staffan, vilket ledde till att min stackas syster fick sig ett antal rejäla smällar.. Men hon gav ju tillbaka. Hårt. Men annars har hon alltid varit den vuxna av oss barn. Jag och Staffan är ju fortfarande totalt omogna och har i stort sett ingen gräns för vår töntighet, till skillnad från Sara då. Jag och brodern brås nog mest på pappa när det kommer till personligheten (fast mamma kan vara rätt barnslig hon också!). Sara och jag är ungefär varandras raka motsatser. Hon vill ha långa fluffiga byxor och kjolar, jag trivs bäst i korta klänningar och höga shorts. Hon tränar frivilligt och äter alltid nyttigt, hon har gränser. -jag gör/har inget av detta.
Hon sminkar sig sällan och har slutat använda örhängen. Tanja gjorde de första normala hålen i öronen, det ovan gjorde jag på mig själv. Fullllt normalt 8-)

Nä jag och Staffan är mer lika. Han tatuerade sig på armen med en nål och bläckpenna, haha den idioten! Vi har samma humor. Han går runt och säger "Hej jag heter Lisa. Jag gillar bullar. Alla sorters bullar. Kanelbullar, vaniljbullar.... Köttbullar", asså jag kiknar bara jag tänker på det! HAHA Men fan vad jag hatade min bror när jag var liten. Han hade massa undantryckta aggressioner han tog ut på mig vilket jag inte tyckte så väldans mycket om. Men när jag blev större lärde jag mig knepen, och nu vågar han minsann inte lika mycket! :D Nä, på senare år kom jag mycket närmre Staffan. Kanske för att han växte upp. Kanske för att han aldrig gjorde det. Vem vet? Vi har i alla fall ett gemensamt intresse, musiken. När han är nere i Växjö brukar vi jamma lite som han kallar det. Jag på pianot, han på guitarren. Jag är helt totalt värdelös när jag jämförs med han, men han tycker det är kul iaf ^^ Sen brukar han lära mig spela något på gurran. Eller ahh.. Försöka lära mig.
Det brukar ju inte gå så jädrans bra alltid! haha :)

Men nu bor de för tillfället båda i Messlingen, vilket är grymt orättvist. Fast jag har ju både mamma och pappa, så det jämnar ut orättvisan lite .
Till påsk ska jag åka upp och hjälpa Staffan i köket, han klarar sig nämligen inte utan mig. När jag lämnade honom förra året försökte han steka sin hand. Det gick sådär.
Det var det jag hade att säga om de pluttarna! Undrar ni något så fråga♥